TRIEKOL III

Pågående programperiod (2017-2022)

Trafikverket kommer framöver att behöva satsa större belopp på åtgärder för att anpassa infrastrukturen till omgivande landskap. Detta drivs bland annat av att den nuvarande strategin, med ett fokus på områdesskydd, inte har visat sig leda till att miljöpolitikens landskapsmål nås. Trafikverket har ett viktigt bidrag till att både bevara och främja biologisk mångfald i det större samhällsperspektivet. Landskapsanpassning av infrastrukturen är också av betydelse för att stävja det ökande antalet viltolyckor.

I Sverige och i hela Europa har frågor som rör konnektivitet (grön infrastruktur) och landskapsanpassning kommit allt mera i fokus. Det har i Sverige uttryckts som ett direkt uppdrag till Trafikverket i regeringens regleringsbrev; takten i anpassningsåtgärder ska öka från och med år 2018. Trafikverket har själva framfört det stora behovet av anpassningsåtgärder i infrastrukturanläggningen. Direktiven till inriktningsplaneringen och den planerade ökande volymen till riktade miljöåtgärder för landskap ger konkret uttryck för denna utveckling.

Landskapsanpassningen innebär å ena sidan att minimera barriäreffekter, viltolyckor, buller och annan negativ påverkan på biologisk mångfald, å andra sidan att maximera de positiva effekterna på biologisk mångfald genom att skapa och sköta biologiskt rika biotoper i väg- och järnvägsmiljöerna.

Kunskapsläget har förbättrats markant under senare år inom infrastrukturekologi (road and rail ecology), både internationellt och i Sverige.

Riktlinjer för utformning av åtgärder som faunapassager, stängsel, trummor, anläggande av livsmiljöer, vägkantsskötsel etc. har beskrivits i den europeiska handboken COST341, i den svenska Vilda djur och infrastruktur samt i Trafikverkets serie Temablad Natur.

Flera kritiska kunskapsluckor har fyllts inom den tidigare Triekol-forskningen (2009–2015). Detta har även lett fram till planeringsverktyg som nu är i användning. Trafikverket har parallellt deltagit i CEDR-projektet Roads and Wildlife (2014–2016) som också har tagit det internationella kunskapsläget flera steg framåt.

Trots dessa satsningar finns det fortfarande avgörande kunskapsluckor, bland annat vad gäller behov av anpassning av olika underhålls- och investeringsåtgärder och deras kostnadseffektivitet.

Här behövs vetenskapligt upplagda empiriska studier, så långt som möjligt med före/efter-studier i kombination med parallella nollstudier (referensområden, där inga åtgärder görs). Det behövs även strukturerade analyser av hur olika åtgärder i pågående underhåll och investering påverkar biologisk mångfald, både positivt och negativt.

Återstående kunskapsluckor, av kritisk betydelse för Trafikverkets arbete med åtgärder för biologisk mångfald, har identifierats i samverkan mellan forskare och Trafikverkets miljöspecialister, samt med input från en vetenskaplig panel.

Utifrån detta har följande delprojekt prioriterats för att ingå i Triekol III:

Område Djur

  • 1: Viltanpassning av existerande broar
  • 2: Viltövergångsställen och aktiva viltvarningssystem
  • 3: Planskilda passager för större viltarter
  • 4: Modellering av permeabilitet och mortalitet i viltpopulationer
  • 5: Effekt av bulleråtgärder för fåglar
  • 6: Groddjursåtgärder

Område Infrastrukturbiotoper

  • 7: Ekologiska nyckelfaktorer och skötsel i artrika vägkanter
  • 8: Ekologiska nyckelfaktorer och skötsel i artrika järnvägsmiljöer
  • 9: Infrastrukturbiotopernas värden för biologisk mångfald

Läs mer i projektplan för TRIEKOL III (2017-07-12)