Välj en sida

Över- och underpassager för renar

TRIEKOL III

Bakgrund

Trafikverket kommer i framtiden att behöva bygga planskilda passager för ren vid många större vägar och järnvägar inom renbetesområdet. Det gäller både längs sträckor som redan idag är stängslade och sträckor där stängsling planeras. Passagerna ska bidra till att minska renpåkörningarna, samtidigt som renarnas behov av fria rörelser ska säkerställas och rennäringens behov för en fungerande skötsel tillfredsställas.

Behoven för renar (och älg) är i norr speciella, på grund av årstidsvandringarna och att djuren behöver kunna lämna vissa områden helt under delar av året. Renarnas vandringar är en förutsättning för rennäringens bedrivande; detta gäller både drivning av flockar och renarnas fria strövning. Detta gör att kraven på faunapassagernas funktionalitet måste formuleras annorlunda och troligen sättas högre än i landets södra delar. Trafikverkets utformningskrav och effektivitetskriterier för faunapassager samt ambitionsmål uttryckta i riktlinje Landskap behöver därför anpassas.

Ett grundläggande kunskapsbehov för att kunna göra denna anpassning är hur faunabroar inom renbetesområdet ska utformas för att kunna betecknas som effektiva för renen och renskötseln. I Norrbotten finns redan många broar av olika storlek och utformning som används av ren i större eller mindre utsträckning, oavsett om de är anlagda med det syftet eller ej. Vissa utformningsfaktorer är starkt kostnadsdrivande, såsom brostorlek och markstöd. Kännedom om hur väl de olika broarna fungerar för ren är nödvändig för att i framtiden kunna anlägga kostnadseffektiva passager, det vill säga passager som uppfyller kraven utan att vara onödigt dyra.

Renar som närmar sig en underpassage. Foto: TRIEKOL

Aktiviteter

Projektet redovisar renens användning av ett antal existerande broar i Norrbotten vilka också följs upp inom TRIEKOL delprojekt 3 om över- och underpassager för vilt . Studierna genomförs i dialog med berörda samebyar. Datainsamlingen sker huvudsakligen genom kamerabevakning, och omfattar primärt friströvande djur. Datainsamlingen har skett under åren 2018-2021.

I projektet ingår även att föreslå analysmetoder och kriterier för effektivitetsbedömning av broar för ren och rennäring (motsvarande de metoder och kriterier som tagits fram för klövvilt). Metoderna kan exempelvis bestå av beräkning av antal passerande djur eller grupper av djur per tidsenhet, antal individer av olika djurslag (kön, ålder), sök av märkta eller kända individer, studier av störningsbeteenden eller rörelsehastighet. Exempel på effektivitetskriterier kan vara att en viss andel av de berörda renarna ska kunna passera, att bron släpper över olika djurslag lika effektivt, eller att djuren ska passera utan att uppvisa störningsbeteenden.

Resultat

Projektet ska visa på hur effektiva existerande broar är för ren, både sådana anlagda för ren och andra, samt peka ut hur dessa skulle kunna anpassas för att öka effektiviteten.

Projektet ger underlag för beräkning av kostnadseffektivitet hos olika brotyper och brostorlekar. Resultaten ger därmed underlag för effektiv design av framtida broar för ren, och kan eventuellt användas för att peka ut optimal design för några standardtyper av renbroar.

Kontakt för delprojektet

J-O Helldin

Forskare, SLU Centrum för biologisk mångfald

j-o.helldin@slu.se
+46 (0) 706-07 53 22