Organisation

TRIEKOL är Trafikverkets forskningsprogram om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi.

För TRIEKOL är målet att ta fram metoder och kunskap som transportsektorn behöver för att bibehålla, och om möjligt förbättra, ekologiska funktioner och kvalitéer i landskapet. Forskningen har en direkt koppling till Trafikverkets pågående verksamhet och resultaten används för utveckling av nya riktlinjer, planering av nya investeringsprojekt och vid utveckling av drift och underhåll av befintliga vägar och järnvägar.

TRIEKOL påbörjade 2024 en ny programperiod, vilken omfattar ett antal forskningsprojekt. Tidigare programperioder TRIEKOL 1-3 omfattade åren 2009-2023 (läs om fokusområden och resultat från respektive period nedan. 

Hösten 2021 startade TRIIAS: tillämpad forskning om bekämpning av invasiva växter i infrastruktur. TRIIAS är en fristående del av TRIEKOL som pågår fram till år 2025 (se mer om TRIIAS).

TRIEKOL 1 och 2

Under sina första två programperioder (2009-2015) hade forskningsprogrammet TRIEKOL som främsta syfte att undersöka i vilken mån transportsektorn kan bidra till att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå, samt att beskriva några särskilt viktiga vägar till sådana miljövinster.

Fokus låg på att ta fram praktiska planeringsverktyg som bygger på bästa existerande kunskap. På de områden där det fanns avgörande kunskapsbrister omfattade programmet också projekt av mer grundläggande karaktär. Verktygen utgjordes dels av geografiskt explicita modeller (GIS), dels av strategier och riktlinjer för åtgärder i samband med anläggning och drift, och dels av utökad samverkan med andra aktörer i landskapet, främst naturvården.

Programmet bidrog också till att utveckla Trafikverkets målbeskrivningar avseende biologisk mångfald, exempelvis gällande landskapets fragmentering, graden av barriärpåverkan och bullerstörning, samt skötsel av infrastrukturens artrika miljöer. Arbetet tog sin utgångspunkt bland annat i de nationella miljömålen, i miljölagstiftningen (främst miljöbalkens generella målbeskrivningar) och i Mål-och-Mått-arbetet på dåvarande Vägverket.

Programperiod 1

Under forskningsprogrammets första period (åren 2009-2011) strukturerades arbetet i tre teman:

Programperiod 2

Under den andra perioden (åren 2012-2015) tillämpades de uppnådda resultaten i en modell som mäter och bedömer infrastrukturens påverkan på omgivande landskap. Parallellt med utvecklandet av modellen fortsatte även studier kopplade till tidigare teman. Särskilt fokus lades på hur samverkan mellan olika parter kan vara en framgångsfaktor.

Finansiering och personal

TRIEKOL:s programperioder 1 och 2 finansierades huvudsakligen av Trafikverket och koordinerades av SLU (Institutionen för ekologi), SLU Centrum för biologisk mångfald och Calluna AB.

Programgruppen bestod av en programledare och tre delprojektledare. Bemanningen inom respektive delprojekt involverade forskare och personal från andra universitet, högskolor, myndigheter och konsultfirmor. Programmets styrgrupp utgjordes av fyra representanter från Trafikverket.

TRIEKOL 1 och 2 omfattade ett antal olika arbeten och projekt med delvis extern finansiering. TRIEKOL utgjorde därmed i viss mån ett paraply för en del av den forskning och utveckling som pågår kring vägars och järnvägars ekologiska effekter i Sverige. Arbetena hade internationell koppling genom etablerade forskarkontakter och via nätverket IENE.

Publikationer och utåtriktad verksamhet

Programperioderna 1 och 2 resulterade i ett flertal publikationer och ett par seminarier.

Kontakt för programperiod 1-2

J-O Helldin

Forskare, SLU Centrum för biologisk mångfald

j-o.helldin@slu.se
+46 (0) 706-07 53 22

TRIEKOL 3

Forskningsprogrammet TRIEKOL:s tredje programperiod pågick mellan åren 2017 och 2022. 

Fler anpassningsåtgärder

Trafikverket kommer framöver att behöva satsa större belopp på åtgärder för att anpassa infrastrukturen till omgivande landskap. Detta drivs bland annat av att den nuvarande strategin, med ett fokus på områdesskydd, inte har visat sig leda till att miljöpolitikens landskapsmål nås. 

Trafikverkets bidrag till att både bevara och främja biologisk mångfald i det större samhällsperspektivet är av högsta vikt. Dessutom är landskapsanpassning av infrastrukturen av betydelse för att stävja det ökande antalet viltolyckor.

I Sverige och i hela Europa har frågor som rör konnektivitet (grön infrastruktur) och landskapsanpassning kommit allt mera i fokus. Det har i Sverige uttryckts som ett direkt uppdrag till Trafikverket i regeringens regleringsbrev: takten i anpassningsåtgärder ska öka från och med år 2018.

Trafikverket har själva framfört det stora behovet av anpassningsåtgärder i infrastrukturanläggningen. Direktiven till inriktningsplaneringen och den planerade ökande volymen till riktade miljöåtgärder för landskap ger konkret uttryck för denna utveckling.

Landskapsanpassningen innebär å ena sidan att minimera barriäreffekter, viltolyckor, buller och annan negativ påverkan på biologisk mångfald. Å andra sidan innebär den att maximera de positiva effekterna på biologisk mångfald genom att skapa och sköta biologiskt rika biotoper i väg- och järnvägsmiljöerna.

Förbättrat kunskapsläge

Kunskapsläget har förbättrats markant under senare år inom infrastrukturekologi (road and rail ecology). Det gäller både internationellt och i Sverige.

Riktlinjer för utformning av åtgärder som faunapassager, stängsel, trummor, anläggande av livsmiljöer, vägkantsskötsel etc. har beskrivits i den europeiska handboken COST341, i den svenska Vilda djur och infrastruktur samt i Trafikverkets serie Temablad Natur.

Flera kritiska kunskapsluckor har fyllts inom den tidigare Triekol-forskningen (2009–2015). Detta har även lett fram till planeringsverktyg som nu är i användning. Trafikverket har parallellt deltagit i CEDR-projektet Roads and Wildlife (2014–2016) som också har tagit det internationella kunskapsläget flera steg framåt.

Kunskapsluckor kvarstår

Trots dessa satsningar finns det fortfarande avgörande kunskapsluckor, bland annat vad gäller behov av anpassning av olika underhålls- och investeringsåtgärder och deras kostnadseffektivitet.

Här behövs vetenskapligt upplagda empiriska studier, så långt som möjligt med före/efter-studier i kombination med parallella nollstudier (referensområden, där inga åtgärder görs). Det behövs även strukturerade analyser av hur olika åtgärder i pågående underhåll och investering påverkar biologisk mångfald, både positivt och negativt.

Därför har återstående kunskapsluckor, av kritisk betydelse för Trafikverkets arbete med åtgärder för biologisk mångfald, identifierats. Detta gjordes i samverkan mellan forskare och Trafikverkets miljöspecialister, samt med input från en vetenskaplig panel. Utifrån detta har ett antal delprojekt prioriterats (se nedan).

Delprojekt i TRIEKOL 3

    1. Wildlife adaptation of existing bridges (Viltanpassning av existerande broar)
    2. Level crossings and wildlife warning systems (Viltövergångsställen och aktiva viltvarningssystem)
    3. Over- and underpasses for larger wildlife (Planskilda passager för större viltarter)
    4. Modeling of permeability and mortality effects on wildlife populations (Modellering av permeabilitet och mortalitet i viltpopulationer)
    5. Effect of noise measures for birds (Effekt av bulleråtgärder för fåglar)
    6. Amphibian passages (Groddjursåtgärder)
    7. Management and construction of road infrastructure habitats for biodiversity (Ekologiska nyckelfaktorer och skötsel i artrika vägkanter)
    8. Management and construction of rail infrastructure habitats for biodiversity (Ekologiska nyckelfaktorer och skötsel i artrika järnvägsmiljöer)
    9. Ecological functions of infrastructure habitats (Infrastrukturbiotopernas värden för biologisk mångfald)

Tilläggsprojekt

10. Over- and underpasses for reindeer (Över- och underpassager för renar)
11. Wildboar and roads (Vildsvin och vägar)

i

Projektplan

Läs mer om programperioden i projektplanen för TRIEKOL 3 (reviderad 2020-02-18).

Finansiering och personal

TRIEKOL:s programperiod 3 finansierades av Trafikverket. Forskningsprojektet koordinerades av SLU Centrum för biologisk mångfald. Programgruppen bestod av en programansvarig och en ställföreträdande programansvarig, samt ansvariga projektledare för varje delprojekt. Bemanningen inom respektive delprojekt involverade forskare och personal från flera universitet, högskolor, myndigheter och konsultfirmor. Programmet har dessutom kontakt med utvalda representanter från Trafikverket. 

Publikationer och utåtriktad verksamhet

Programperiod 3 resulterade i ett flertal publikationer på svenska, några vetenskapliga artiklar samt aktiviteter som seminarier, webbinarier och filmer.

Kontakt för programperiod 3

J-O Helldin

Forskare, SLU Centrum för biologisk mångfald

j-o.helldin@slu.se
+46 (0) 706-07 53 22

Fortsatt forskning