Välj en sida

TRIIAS

Tillämpad forskning om invasiva växter i infrastruktur

TRIIAS – tillämpad forskning om invasiva växter i infrastruktur

Hotar mångfalden och sprids i infrastrukturmiljöer

Invasiva främmande arter uppmärksammas alltmer som ett hot mot den biologiska mångfalden och mot flera andra värden och nyttor i landskapet. Invasiva främmande växter (IAP, invasive alien plants) är konkurrenskraftiga. De kan snabbt ta över och förstöra en artrik och biologiskt värdefull miljö.

IAP kan också äventyra anläggningarnas tekniska funktion, med risk för ökade kostnader för bland annat vegetations- och masshantering.

Det är viktigt att IAP inte sprider sig i infrastrukturen och i landskapet. Dessvärre är just vägkanter och järnvägsmiljöer ofta utmärkta spridningsvägar och livsmiljöer. Frågan kompliceras av klimatförändringarna där fler arter nu sprider sig norrut. Som ansvarig för landets statliga väg- och järnvägsinfrastruktur är Trafikverkets hantering av frågan om invasiva främmande arter avgörande för den fortsatta utvecklingen.

Parkslide (Reynoutria japonica).
Foto: Mats Lindqvist.

Kunskap behövs

För att kunna bedöma behov av åtgärder och prioritera dem till rätt plats behövs kunskap om hur IAP påverkar anläggningarnas miljökvalitéer och funktioner, och om hur påverkan kan minimeras vid underhåll och byggnation.

TRIIAS genomförs på uppdrag av och i samverkan med Trafikverkets arbetsgrupp för IAP. Forskningen är uppdelad efter följande verksamhetsområden:

l

I) Planering

II) Bekämpning

III) Masshantering

Forskningen inom vart och ett av dessa områden adresserar betydande frågor kring IAP. Delarna planeras och genomförs dock samlat och ger tillsammans ett kunskapsstöd i hela problemkomplexet IAP i infrastruktur. Forskningen kommer till största delen att bygga på studier av pågående verksamhet i underhållsarbete och investeringsprojekt.

Samordnar för effektiv kunskapsuppbyggnad

Projektet utgör en del av Trafikverkets färdplan för arbete med invasiva främmande arter. Det bidrar till att hålla samman och samordna aktiviteter, projekt, utveckling av strategier etc. för en effektivare kunskapsuppbyggnad.

Här ingår även att samverka med annan pågående forskning i Sverige och utomlands, för att på bästa sätt komplettera och bidra till tillämpning av resultaten inom Trafikverkets verksamhet.

Tre verksamhetsområden

Läs mer om den planerade forskningen under respektive område (I-III) via flikarna nedan:

Planering

Invasiva främmande växter (IAP, invasive alien plants) konkurrerar ut andra arter och kan därmed förstöra infrastrukturbiotoper med höga biologiska värden. Det leder till försämrad miljökvalité och påverkar starkt Trafikverkets möjligheter att nå uppsatta miljömål. Men olika arter av IAP kan antas ha olika allvarliga effekter. Troligen skiljer effekterna sig också åt mellan olika typer av infrastruktur, t.ex. olika slags vegetation, och mellan gamla och nyanlagda konstruktioner.

För att kunna bedöma behov av åtgärder och prioritera dem till rätt plats behövs kunskap om hur olika IAP påverkar biologisk mångfald och miljökvalité under olika förhållanden och hur snabbt försämringen går. Informationen behöver översättas till konsekvenser för Trafikverkets miljömål. Inom delen Planera analyseras effekter av IAP på biologisk mångfald och på Artrika vägkanter och järnvägsmiljöer.

Att bekämpa IAP på ett tidigt stadium i deras spridning, d.v.s. när det ännu bara finns få och små förekomster, är kostnadseffektivt och kan alltid rekommenderas. I många områden har emellertid IAP redan nått så stor spridning att man behöver välja vilka förekomster som är mest angelägna att bekämpa. För att göra sådana val krävs en överblick över förekomst, samt kriterier och metoder för prioritering, och strategier för hantering av IAP-förekomster som inte bekämpas. Vi utarbetar en modell för hantering av IAP på driftområdes-nivå, baserat på två fallstudier.

En effektiv strategi för Trafikverkets hantering av IAP behöver vara baserad på bland annat nationella och internationella regelverk kring IAP, möjligheter till samverkan mellan aktörer, och konsekvenser för Trafikverkets miljökvalité och konstruktioner. Vi analyserar effekter på Trafikverkets miljömål enligt Riktlinje Landskap av olika ambitionsnivåer och strategier för bekämpning. Vidare kartlägger och utforskar vi olika vägar för samverkan om IAP (både arter som ska bekämpas enligt EU-regler och andra invasiva växter) med andra aktörer i landskapet, och tar fram underlag till ett arbetssätt för hur Trafikverket kan tillämpa det befintliga regelverket kring invasiva arter och markåtkomst för hantering av IAP utanför Trafikverket egna anläggningar.

Studierna inom Planering relaterar främst till Trafikverkets verksamhetsområde Planering (PL) och genomförs genom fyra arbetspaket (WP, work package):

  • WP P1: Effekter av IAP på miljökvalité och Trafikverkets miljömål
  • WP P2: Planering av åtgärder mot IAP på driftområdesnivå
  • WP P3: Konsekvens- och scenarioanalys av olika strategier för bekämpning av IAP
  • WP P4: Arbetssätt för samverkan kring hantering av IAP

Bekämpning

Delar av Trafikverkets verksamhet (för större underhållsåtgärder) är idag så pass påverkade av invasiva främmande växter (IAP, invasive alien plants) att viktiga åtgärder som t.ex. spårbyten, kontaktledningsbyten eller vattenskyddsåtgärder uteblir eftersom fungerande bekämpningsmetoder saknas.

Verksamheten behöver därför hitta kostnadseffektiva bekämpningsmetoder i en nära framtid för att undvika ökande brister i transportsystemet. Om spridningen av IAP inte hindras kommer driften av transportsystemet bli dyrare över tid. Det finns alltså ett behov i verksamheten av att utveckla en verktygslåda med kostnadseffektiva bekämpningsmetoder som kan användas under olika förhållanden och för olika arter.

Bekämpningsmetoder kommer att studeras genom kunskapssammanställning, uppföljning och analys av bekämpning i Trafikverkets verksamhet och kontrollerade försök. Behovet av ny kunskap bedöms vara störst för lupin och kanadensiskt gullris, men Trafikverkets pågående bekämpning av andra arter, som jätteloka och jättebalsamin, kommer också att studeras och utvärderas.

För att kunna prioritera och planera åtgärder, liksom för att utvärdera hur bekämpning minskar utbredningen av IAP i transportinfrastrukturen, behövs kunskap om var i infrastrukturen IAP förekommer. Vi utvecklar kostnadseffektiva inventeringsmetoder och utvärderar metodernas noggrannhet. Det är troligt att många IAP sprider sig längs transportnätet och att den kontinuerliga driften bidrar till spridningen. Vi studerar därför hur stor spridning som slåtter och dikesrensning ger upphov till.

Studierna inom Bekämpning relaterar främst till Trafikverkets verksamhetsområde Underhåll och genomförs genom tre arbetspaket (WP, work package):

  • WP B1: Art- och platsanpassade bekämpningsmetoder
  • WP B2: Kostnadseffektiva inventeringsmetoder
  • WP B3: Spridning av IAP genom slåtter och annat underhåll

Masshantering

De flesta invasiva främmande växter (IAP, invasive alien plants) påverkar möjligheten att återanvända massor på samma sätt som tidigare gjorts inom Trafikverkets verksamhet. När stora mängder massor behöver hanteras som avfall eller med särskilda lösningar ökar kostnadsbilden samtidigt som livscykeln för färdig anläggning försämras.

Idag saknas metoder och angreppssätt för att möta denna problematik. Detta leder i sin tur till att byggbarheten begränsas i en omfattning som påverkar flera andra hållbarhetsaspekter som t.ex. tillgänglighet.

Ny- och ombyggnadsprojekt skapar nya ytor där IAP lätt kan etablera sig, och projektområden blir ofta invaderade, särskilt av lupin. Områdena blir därmed spridningskärnor för IAP i transportnätet med förorenade massor som följd. Samtidigt förhindrar IAP möjligheterna att skapa biologiskt värdefulla miljöer i de nya konstruktionerna. Via ett antal case (faktiska investeringsprojekt som är pågående och/eller väldokumenterade) studeras orsaker till IAP-etablering och metoder för att förhindra etablering.

Trots noggrann hantering av IAP i projektområden, och trots väl utförd bekämpning i projekt och underhåll, finns risk att enstaka plantor etablerar sig. Projektområden och bekämpningar, nya massor etc, behöver därför återinventeras så att kompletterande bekämpningsåtgärder kan göras på tidigt stadium. Metoder för uppföljning behöver baseras på kunskap om bl.a. hur länge IAP fortsätter dyka upp från fröbank. Vi utvecklar metoder för uppföljning av masshantering efter anläggningsarbeten.

IAP-kontaminerade massor utgör som nämnt ett stort problem. De är kraftigt kostnadsdrivande genom förlust av byggbara massor, avfallsjuridiska kostnader, behovet av säker hantering, och transporter är därtill energikrävande. Under transport riskerar massor och maskiner sprida IAP till nya områden. Det finns därför ett stort behov av olika metoder för att kunna återanvända riskmassor lokalt i projektområden, vilket också provas i många projekt. Ett annat sätt är att täcka IAP-förekomster på plats, d.v.s. utan att alls skapa problematiska massor. I projektet studeras dessa frågor.

I projekt med massunderskott finns risk att nya massor introducerar IAP. Kriterier för klassificering av massor som IAP-fria är dåligt utvecklade, vilket hämmar möjligheterna till ett systematiskt certifieringssystem. IAP sprider sig även med maskiner, och det finns därför behov av certifieringssystem för entreprenörer. Genom ett antal case studerar vi kedjan från produktion, via transport till leverans av massor. Riskmoment, riskplatser (t.ex. täkter) och avgörande steg i hanteringen identifieras. Utifrån dessa studier föreslår vi kriterier för kvalité för dessa moment, som underlag för ett samlat system för certifiering.

Studierna inom Masshantering relaterar främst till Trafikverkets verksamhetsområden för byggande (Investering respektive Stora projekt) och genomförs genom fem arbetspaket (WP, work package):

  • WP M1: Utvärdering av IV-projekt: orsaker till IAP-invasion, nycklar till framgång
  • WP M2: Rutiner och metoder för uppföljning av IAP-bekämpning och av IAP i byggområden
  • WP M3: Kostnadseffektiv hantering av massor med IAP
  • WP M4: Certifiering av massor och entreprenörer
  • WP M5: Temperaturkrav för rening av massor innehållande fröbank av lupin

Organisation

TRIIAS finansieras av Trafikverket och pågår mellan åren 2021 och 2025.

Forskningsprojektet koordineras av SLU Centrum för biologisk mångfald och är en fristående del av TRIEKOL.

Programgruppen består av en programansvarig och en ställföreträdande programansvarig. Bemanningen inom respektive delprojekt involverar forskare och personal från andra universitet, högskolor, myndigheter och konsultfirmor. Programmets har dessutom kontakt med utvalda representanter från Trafikverket.

Kontakt

Vid frågor gällande TRIIAS kontakta någon av TRIEKOL:s programansvariga.