Bakgrund
Över- och underpassager för större viltarter har byggts eller är på gång att byggas i Sverige. Dessa varierar i utformning, till exempel dimensioner, skärmning, vegetation och andra strukturer i och runt passager. Vissa faktorer i designen är mycket kostnadsdrivande, särskilt storleken, och bättre kunskap om dimensionernas betydelse behövs för att göra framtida konstruktioner mer kostnadseffektiva. Det saknas generellt sett strikt vetenskapligt stöd (även internationellt) för tillgängliga byggriktlinjer och det finns en uppenbar risk att faunapassager byggs för små för att fylla sin avsedda funktion, eller omvänt att de byggs för stora av försiktighetsskäl.
Sandsjöbacka ekodukt, söder om Göteborg. Foto: © PEAB Air.
Aktiviteter
I det här projektet har vi studerat faunapassagernas effektivitet för större däggdjur, med fokus på betydelsen av dimensioner (bredd, höjd, längd), markbeläggning och vegetation, och mänskliga störningar såsom friluftsliv och lokaltrafik i passagen. Studierna genomfördes under åren 2017-2024, vid ett 40-tal passager utspridda över Sverige (se karta), anlagda specifikt för vilt eller för annat ändamål men väl anpassade till vilt. Vi valde de vilda klövdjuren som fokusarter: älg, rådjur, dovhjort, vildsvin och kronhjort (den sistnämnda kom slutligen inte att ingå i analyserna på grund av få observationer). Därtill ingick friströvande ren i viss mån i studierna.
Resultat
- Resultaten pekade på att längden är den av dimensionerna som är av störst betydelse, alltså hur långt djuren behöver gå från ena sidan infrastrukturen till den andra, eller för underpassager hur långt de måste gå under brotaket. För de kortaste passagerna (20 m mellan vägsidor eller 7 m under tak) var effektiviteten 70%, men den minskade successivt till 30% för de längsta (>60 m mellan vägsidor eller 20-40 m under tak).
- Även bredden hade betydelse, men resultaten var motstridiga; högre effektivitet i bredare passager i några av analyserna men inget samband i andra. Möjligen går det att identifiera ett gränsvärde på ca 20 m bredd för älg, över vilket ytterligare bredd inte leder till bättre effektivitet.
- Höjden i underpassager verkade sakna betydelse för effektiviteten.
- Djuren föredrar jämna underlag och öppen mark i passagerna, och att de även kan passera via vattendrag och mindre vägar som går genom passagerna.
- Mänskliga störningar ledde till sämre effektivitet, särskilt sådana störningar som skedde i gryningen; djuren dröjde då upp till 30 timmar längre med att använda passagerna. Men tack vare långa perioder utan mänskliga störningar i de studerade passagerna fanns ändå möjligheter för djur att passera.
De här resultaten pekar delvis i en annan riktning än tidigare forskning. En positiv tolkning av resultaten är att även relativt smala och låga passager kan ha en funktion för större däggdjur, och att andra faktorer är mer avgörande.
Studieobjekt
Över- och underpassager (ekodukter, faunabroar, faunaportar, viadukter och multifuktionella passager) som studerats med kamerabevakning under perioden 2017-2024. En kort beskrivning av varje plats finns här.
Publikationer och presentationer
Projektet har resulterat följande rapporter och artiklar; ytterligare vetenskapliga publikationer kommer.
