Syften med temat Infrastrukturens biotoper

Forskningens mål

Forskningen inom TRIEKOL I-II har syftat till:

  • Att ta reda på den ekologiska potentialen för att kunna bedöma i vilka sammanhang infrastrukturens biotoper gör störst nytta respektive inte gör nämnvärd nytta. Bland annat har vi pekat ut ansvarsarter, ansvarsbiotoper, ansvarsområden etc. Vi har även tagit fram kriterier för att hitta värdefulla områden. Detta innebär att infrastrukturbiotoper nu kan sättas i ett större sammanhang, exempelvis att de jämförs med landskapets övriga biotoper, sätts i ett historiskt perspektiv etc.
  • Att hitta ekologiska lägstanivåer, alltså vad man måste nå upp till i exempelvis habitatkvalitet för att det ska ha betydelse för biologisk mångfald, samt att för någon aspekt av biologisk mångfald analysera hur mycket infrastrukturbiotoper kan bidra till bevarande.
  • Att ta reda på den praktiska–ekonomiska potentialen för att kunna bedöma i vilka sammanhang som anläggning och underhåll av infrastrukturbiotoper har mest att bidra med, respektive inte kommer att kunna bidra nämnvärt, till att bevara biologisk mångfald.
  • Att utveckla en verktygslåda med olika åtgärder som kan användas i olika situationer vid nyanläggning och skötsel och som kan fyllas på när nya metoder utvecklas.
  • Att initiera nya, eller vid behov förbättra pågående, insatser för bevarande av biologisk mångfald inom ramarna för anläggande och skötsel.
  • Att ta fram förslag till uppföljning och vid behov initiera försök som får pågå under längre tid.
  • Att belysa och initiera former för samverkan mellan olika aktörer beträffande hantering av infrastrukturbiotoper.
  • Att på olika sätt visa upp infrastrukturbiotopernas värden, potential etc.


En inventerad ruta på ett stationsområde. Getväppling är en av de arter som ibland kan finnas som massförekomst på sandiga stationsområden. Foto: Jörgen Wissman.