Infrastrukturens biotoper

De biotoper som skapas eller uppstår i anslutning till vägar, järnvägar och andra människoskapade miljöer kan ha stor betydelse ur naturvårdssynpunkt. Här finns många olika slags livsmiljöer som är sällsynta eller minskar i övriga delar av landskapet, exempelvis hävdade gräsmarker, blottlagd jord, småvatten, trädridåer och alléer.

Livsmiljöer med potential

Pilotstudier och inventeringar har visat att infrastrukturens biotoper ersätter eller kompletterar biotoper i framför allt jordbrukslandskapet, exempelvis slåttermarker och olika slags betesmarker. TRIEKOL:s forskning om infrastrukturens biotoper belyser väg- och järnvägsområdenas positiva potential för rödlistade och vanligare arter, och tar fram mål och strategier för optimal skötsel av infrastrukturens biotoper.

Infrastrukturbiotoperna omfattar stora arealer och finns i de flesta delar av landet. Därtill finns en omfattande organisation för att nyanlägga och underhålla infrastrukturens areella komponent, det vill säga själva vägarna, banvallarna etc. Detta gör att infrastrukturens biotoper har stor potential att bidra avsevärt till att bevara biologisk mångfald. Samtidigt kan anläggning och underhåll innebära begränsningar – biologisk mångfald är givetvis inte huvudsyftet med infrastruktur.

Sammantaget finns en stor potential, både hos befintliga och kommande infrastrukturbiotoper. Men vi kan inte räkna med att dessa utan vidare och i det långa loppet ska ge ett signifikant bidrag till bevarandet av biologisk mångfald. I vissa biotoper skulle skötseln behöva förbättras. I andra är skötseln bra, men utan garantier för långsiktig kvalitet eftersom de biologiska värdena inte uppmärksammats. I somliga biotoper kan visserligen värden finnas, men de kanske inte är så höga att det motiverar särskilda satsningar.

För att infrastrukturens biotoper skall bli och förbli viktiga för bevarandet av biologisk mångfald krävs därför att deras betydelse utvärderas så att skötselinsatser kan göras där de gör störst nytta. Skötselmetoder som är praktiskt och ekonomiskt genomförbara, samtidigt som de gör tillräcklig nytta för biologisk mångfald, måste utvecklas.


ib2
Vägkanter har blivit en viktig tillflyktsort för många hotade arter från det traditionella odlingslandskapet när slåtterängar och betesmarker övergivits och vuxit igen eller ersatts med planteringar. Foto: Roger Svensson.

Publikationer

Temat Infrastrukturens biotoper är redovisat i flera rapporter (se länkar ovan till höger). Det finns även en vetenskaplig artikel om ansvarsarter för transportsektorn som är publicerad i Nature Conservation 11:143-158 (2015).

Läs mer

Läs mer om olika inriktningar och projekt inom temat Infrastrukturens biotoper samt vad temat Infrastrukturens biotoper har syftat till.

Kontakt

Jörgen Wissman (Centrum för biologisk mångfald, SLU)
jorgen.wissman(at)slu.se
Tel: +46 (0)18 67 22 25

Tommy Lennartsson (Swedish Biodiversity Centre, SLU)
tommy.lennartsson(at)slu.se
Tel: +46 (0)18 67 27 36