Buller i naturområden

Det är väl känt att vägtrafikbuller påverkar både människor och vilda djur negativt. Buller upplevs störande, och leder till stress och ohälsa. Hittills har man hanterat detta problem främst i bebyggd miljö. Men även i naturmiljöer är tekniskt buller en allvarlig störningsfaktor, som för människor leder till minskade upplevelsevärden och försämrad rekreation, och för många djur kan ha drastiska effekter såsom ökad dödlighet och försämrad reproduktion.

Trafikverkets existerande allmänna råd för buller i friluftsområden används sällan eller aldrig. En orsak till detta kan vara bristen på metod för att kartera problemet.

Effekterna av bullerspridningen omfattar stora delar av landskapet, och bör därför betraktas som ett betydande miljöproblem. De negativa konsekvenserna är rimligen störst i särskilt värdefulla naturområden, och åtgärder bör i första hand riktas mot sådana områden. Även internationellt saknas i princip strategier för åtgärdande av buller i naturmiljöer, trots att problemet varit uppmärksammat under flera decennier.

De studier som genomförts kring effekter av trafikbuller på biologisk mångfald har identifierat samband mellan dos och effekt. I studierna har gränsvärden för vägtrafikbuller i värdefulla naturmiljöer föreslagits. Existerande kunskaper om effekterna av trafikbuller kan användas för att lägga upp en strategi för effektiva åtgärder. Nya studier kan stärka underlagen för en sådan strategi, och öka effektiviteten genom att åtgärder kan riktas dit de gör största nyttan.

Inom TRIEKOL har en metod utvecklats för att identifiera, kartera och rangordna konfliktpunkter för vägtrafikbuller i värdefulla naturmiljöer längs det existerande vägnätet. Metoden ska också kunna användas i tidiga planeringsskeden för nya väg-/järnvägsprojekt (t.ex. inom en landskapsanalys). Den resulterande karteringen blir ett effektivt beslutsstöd i Trafikverkets pågående processer (t ex planering för nyanläggning eller uppgradering av infrastruktur, bristanalyser av befintlig infrastruktur, åtgärdsplanering) och skapar underlag för dialog med övriga aktörer i landskapet. Metoden kan också fungera för uppföljning av effektiviteten av genomförda åtgärder. Projektet har utgjort en pilotstudie för en nationell kartering av konfliktpunkterna.

Metoden identifierar vilka vägar/järnvägar som medför kritisk störning med avseende på miljömål och miljölagstiftning. Inom projektet har också skett en analys av artskyddsförordningen med avseende på störningar på fåglar.

buller-grafer
Tekniskt buller stör i naturmiljöer som stadsparker, grönområden och naturreservat. Studier av hur buller påverkar fågellivet och friluftslivet pekar mot likartade gränsvärden. Figurerna visar hur trafikbuller kan påverka både förekomsten av fågel (B), och andelen besökare i grönområden som är nöjda med ljudbilden (A).

Publikationer

Projektet är avslutat och redovisat i två rapporter – följ länkarna till höger. Metoden är redovisad vetenskapligt vid ICOET i Seattle augusti 2011 (sid 326-338 i proceedings) och i Oecologia Australis nr 17(1):48-62 (2013).

Länkar till de vetenskapliga publikationerna:

Kontakt

J-O Helldin (Calluna AB)
Epost: j-o.helldin(at)calluna.se
Tel: 070-607 53 22