Barriäreffekter och fragmentering

Vägar och järnvägar styckar upp landskapet och utgör barriärer för många arter. Trafiken innebär förstås en omedelbar dödlig risk för djur som försöker korsa vägbanan, men kan också ha mer långsiktiga ekologiska konsekvenser för populationer om de utgör ett spridningshinder.

Vägar och järnvägar utgör både vandringshinder och dödsfällor för många, kanske de flesta, landlevande djur. Barriärpåverkan och trafikdödligheten är väl dokumenterad, men det är fortfarande oklart hur sambanden mellan påverkan och effekt ser ut och var trösklarna ligger för när ett åtgärdsbehov uppstår. Påverkan är ett hinder för utvecklingen av ett miljömässigt hållbart transportsystem och är därmed ett problem i arbetet mot miljömålen.

I svensk infrastrukturplanering har man börjat utveckla mål och mått för hänsyn till landskap och djurlivet, men många frågor återstår att besvara. Tack vare relativt begränsade trafikmängder och det relativt glesa infrastrukturnätet i Sverige jämfört med stora delar av Västeuropa är dock de ekologiska problemen i Sverige troligen fortfarande begränsade. Det ger oss samtidigt en utvecklingsfördel gentemot andra länder i Europa där transportsektorn redan idag utgör ett hot för flera arter. Vi kan arbeta på ett mer förebyggande och målorienterat sätt och därmed vara ett exempel för länder där en stark expansion av transportnätet hotar den biologiska mångfalden (t ex Östeuropa).

Att arbeta målorienterat kräver dock att målen för landskapet och landskapets konnektivitet formuleras, konkretiseras och översätts till handlingsplaner. Dessa behöver bygga på verktyg, riktlinjer, mått och kriterier som helst skall grundas i empirisk kunskap om effektsambanden.

TRIEKOL bidrar till att ta fram några av dessa byggstenar och utveckla konkreta verktyg som Trafikverket kan implementera i sitt miljöarbete. Med utgångspunkt i barriärpåverkan och trafikdödlighet tas kriterier fram för gränsvärden/riktvärden, bedömnings- och planeringsverktyg utvecklas och arbetsmål som styr bedömningen av åtgärdsbehovet föreslås.

Vi arbetar främst med stora däggdjur som modellarter. Detta är för att i) dessa djurs landskapsutnyttjande matchar den rumsliga skala i vilken infrastrukturen planeras, ii) dessa djur också är särskilt krävande när det gäller utformning och dimensionering av åtgärder som t ex faunapassager, iii) kunskaperna om dessa arter är goda och effekterna kan studeras och kvantifieras effektivt, och iv) flera andra intressen samverkar just kring större däggdjur.

Barriärverkan - modell sve

Principskiss för sambandet mellan trafikvolym på ostängslad väg och bar- riärpåverkan på hjortdjur. Modellen är teoretisk, men grundar sig i empiriska studier av älgolyckor på statliga vägar.

Övergripande frågor

De övergripande frågorna är:

  • Hur stor är infrastrukturens barriärpåverkan på vilda djur?
  • Var och när uppstår ett åtgärdsbehov?
  • Vilka åtgärder skall väljas och var skall de implementeras?

Kontakt

Andreas Seiler (Institutionen för ekologi, SLU)
Epost: seiler(at)wildlifeandtraffic.se
Tel: 0581-697328