Barriäreffekter och fragmentering

Vägar och järnvägar styckar upp landskapet och utgör barriärer för många arter. Trafiken innebär förstås en omedelbar dödlig risk för djur som försöker korsa vägbanan. Infrastrukturen kan även utgöra spridningshinder och har då mer långsiktiga ekologiska konsekvenser för populationer.

Påverkar på många sätt

Vägar och järnvägar utgör både vandringshinder och dödsfällor för många landlevande djur. Barriärpåverkan och trafikdödligheten är väl dokumenterad, men det är fortfarande oklart hur sambanden mellan påverkan och effekt ser ut och var trösklarna ligger för när ett åtgärdsbehov uppstår. Påverkan är ett hinder för utvecklingen av ett miljömässigt hållbart transportsystem och är därmed ett problem i arbetet mot miljömålen.

I svensk infrastrukturplanering har man börjat utveckla mål och mått för hänsyn till landskap och djurlivet, men många frågor återstår att besvara.

Tack vare relativt begränsade trafikmängder, och det ganska glesa infrastrukturnätet i Sverige jämfört med stora delar av Västeuropa, är dock de ekologiska problemen i Sverige troligen fortfarande begränsade. Det ger oss samtidigt en utvecklingsfördel gentemot andra länder i Europa där transportsektorn redan idag utgör ett hot för flera arter. Vi kan arbeta på ett mer förebyggande och målorienterat sätt och därmed vara ett exempel för länder där en stark expansion av transportnätet hotar den biologiska mångfalden (t.ex. Östeuropa).

Barriärverkan - modell sve

Principskiss för sambandet mellan trafikvolym på ostängslad väg och barriärpåverkan på hjortdjur. Modellen är teoretisk, men grundar sig i empiriska studier av älgolyckor på statliga vägar.

Mål och verktyg baserade på empirisk kunskap

Att arbeta målorienterat kräver dock att målen för landskapet och landskapets konnektivitet formuleras, konkretiseras och översätts till handlingsplaner. Dessa behöver bygga på verktyg, riktlinjer, mått och kriterier som helst skall grundas i empirisk kunskap om effektsambanden.

TRIEKOL har bidragit till att ta fram några av dessa byggstenar och utveckla konkreta verktyg som Trafikverket kan implementera i sitt miljöarbete. Med utgångspunkt i barriärpåverkan och trafikdödlighet har kriterier tagits fram för gränsvärden/riktvärden, bedömnings- och planeringsverktyg har utvecklats och arbetsmål som styr bedömningen av åtgärdsbehovet har föreslagits.

Inom TRIEKOL har vi arbetat med modellarter, främst med stora däggdjur. Däggdjur används för att i) dessa djurs landskapsutnyttjande matchar den rumsliga skala i vilken infrastrukturen planeras, ii) dessa djur också är särskilt krävande när det gäller utformning och dimensionering av åtgärder som exempelvis faunapassager, iii) kunskaperna om dessa arter är goda och effekterna kan studeras och kvantifieras effektivt, och iv) flera andra intressen samverkar just kring större däggdjur.

Metoder för samverkan

TRIEKOL har även arbetat med vandringshinder i vatten, där vägtrummor utgör en stor andel av hindren för fisk och andra vattenlevande djur. Det har visat sig att Trafikverkets arbete med att åtgärda trummor, om det samordnas med andra aktörer, kan katalysera restaurering av vattendrag genom åtgärder även utanför Trafikverkets ansvarsområde.

Metoder för samverkan har undersökts genom fallstudier och en modell har utvecklats för bedömning av miljönytta som underlag för prioritering av vattendrag och åtgärder.

Publikationer

Temat Barriäreffekter och fragmentering är redovisat i flera rapporter (se länkar ovan till höger).

Kontakt

Andreas Seiler
Inst för Ekologi, SLU
andreas.seiler(at)slu.se
+46 (0)581-69 73 28